Program.

Programmet är preliminärt.

  • 13 November
  • MÅNDAG
  • 9.30
    Registrering och kaffe

  • 10.15-10.30
    Introduktion
  • 10.30-11.30
    Föreläsning 1: Armita Golkar
    När dina erfarenheter blir mina.
  • 11.30-12.30
    Föreläsning 2: Bo Hejlskov Elvén
    Den moraliska pop-up-effekt och vad den innebär för personals affektiva reaktioner och grundläggande föreställningar om beteendeproblem.
  • 12.30-13.30
    Lunch
  • 13.30-14.15
    Föreläsning 3: Kerstin Bergh Johannesson
    EMDR-behandling efter trauma och möjliga verkningsmekanismer
  • 14.15-15.00
    Föreläsning 4: Timea Sparding
    Kognitiv funktion vid bipolär sjukdom

  • 15.00- 15.30
    Fika/Utställarbesök
  • 15.30-16.30
    Föreläsning 5: Lisa Thorell
    Emotionsreglering och ADHD
  • 16:30 – 16:45
    Stipendieutdelning
  • 17.00
    Årsmöte
  • 19.00
    Konferensmiddag- Scandic Crown
  • 14 November
  • TISDAG
  • 9.00- 9.45
    Föreläsning 6: Barry Karlsson
    Vad tänker du att du känner just nu? – kliniska aspekter av självreflekterande emotioner och rekonsolidering
  • 9.45-10.15
    Förmiddagskaffe
  • 10.15-11.15
    Föreläsning 7: Elias Eriksson
  • 11.15-11.30
    PAUS
  • 11.30-12.30
    Föreläsning 8: Lotta Arborelius
    Kombinera farmakologisk och psykologisk behandling vid ångestsyndrom – hur funkar det?
  • Lunch
    12.30-13.30
  • 13.30-14.15
    Föreläsning 9: Tomas Furumark
    Ångestens neurokemi: Nya fynd i hjärnavbildningsforskningen
  • 14.15-14.45
    Föreläsning 10: Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap (CSAN) Linköpings Universitet
  • 14.45-15.15
    Fika /Utställarbesök
  • 15.15-16.00
    Föreläsning 11:Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap (CSAN) Linköpings Universitet (forts.)
  • 16.00-16.15
    Avslutning
  • 19.00
    Konferensmiddag- Scandic Crown

FÖRELÄSARE.

Lotta Arborelius

Kombinera farmakologisk och psykologisk behandling vid ångestsyndrom – hur funkar det?

Lotta Arborelius är docent i farmakologi och jobbar som universitetslektor på sektionen för psykologi, institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Lotta Arborelius har undervisat i farmakologi, fr a allt inom neuropsykofarmakologi, i ca 25 år. Hon har också forskat inom bl a utveckling av nya antidepressiva läkemedel och djurmodeller för depression. Idag undervisar hon på psykologprogrammet på KI i bl a fysiologi, sjukdomslära och farmakologi och hon har också en specialistkurs för leg psykologer i neuropsykofarmakologi. Hon ingår idag i en forskargrupp som bl a följer nyexaminerade sjuksköterskors hälsa under deras första år i yrket. 2016 skrev Lotta en lärobok om Neurofarmakologi som riktar sig till psykologer, psykoterapeuter och beteendevetare.

Bo Hejlskov Elvén

Den moraliska pop-up-effekt och vad den innebär för personals affektiva reaktioner och grundläggande föreställningar om beteendeproblem.

Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog. Han introducerade lågaffektivt bemötande i Sverige och har lång erfarenhet med handledning och utbildning kring beteendeproblem hos människor med kognitiva funktionsnedsättningar.

Armita Golkar

När dina erfarenheter blir mina

Armita Golkar är disputerad i experimentell psykologi vid Karolinska Institutet och forskar inom emotionell inlärning. I sitt avhandlingsarbete fokuserade hon på att kartlägga de faktorer som påverkar utsläckning av rädslor och vad som bidrar till att utsläckta rädslor återkommer hos vissa individer. Hennes post-doktorala forskning rör främst social inlärning – förmågan att lära av andra människors beteenden. För att undersöka detta har hon utvecklat en experimentell modell för att studera hur en viss typ av social inlärning – s.k. modellinlärning – kan främja utsläckning av inlärda rädslor och vilka faktorer som styr när och från vem modellinlärning är effektivt.

Vid sidan av sin forskning är Armita Golkar aktiv som föreläsare och kursledare på grundutbildningen för psykologer och läkare vid Karolinska Institutet och handleder studenter på master- och doktorandnivå. Hon har även föreläst inom område emotion och inlärning för ST-läkare inom psykiatri och på doktorandnivå. Utöver sin undervisning på Karolinska Institutet har hon medverkat i ibland annat BBC, Sveriges radio och som vetenskaplig expert i Sveriges television.

År 2013 fick hennes avhandling priset ”Bästa avhandling” vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap vid Karolinska Institutet och 2015 mottog hon priset som framstående yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Barry Karlsson

“Vad tänker du att du känner just nu? – kliniska aspekter av självreflekterande emotioner och rekonsolidering”

Barry Karlsson är specialist i neuropsykologi, verksam som forskare, handledare, föreläsare och utredare. Han är knuten till Hälsa och habilitering vid Region Uppsala. Hans forskning har fokus på kognitiva funktionsnedsättningar med två huvudspår: 1) kognitiva förändringar vid åldrande, och 2) emotionsperspektiv vid intellektuella funktionsnedsättningar. Barry är initiativtagare till en rad konferenser med internationella gäster, t.ex.: 1) “Early Signs on dementia and Intellectual Disabilities” (2010) med Matthew Janicki; 2) “CTNA Neuropsychological Therapeutic Assessment” (2012) med Tad Gorske; 3) Pride and Peace (2014) med Jessica Tracy; 4) Neuropsychotherapy and Anxiety (2017) med Joseph LeDoux. Barry är också verksam som författare, konsult och handledare inom neuropsykiatri

Lisa Thorell

Emotionsreglering och ADHD

Lisa är docent och universitetslektor vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hon har forskat kring ADHD sedan 1997 och har deltagit i flera longitudinella studier där man följt barn över tid för att bättre förstå hur man bäst identifierar barn i behov av stöd. Hon är ledamot i den utbildningsvetenskapliga kommittén inom vetenskapsrådet och har i och med detta intresserat sig för hur man skapar de bästa möjligheterna för inlärning för barn med funktionshinder. Hon är även medlem i Eunethydis och deltar i flera internationella samarbeten inom ramen för detta europeiska ADHD-nätverk. Sedan 2008 leder hon en forskargrupp som fokuserar på ADHD och neuropsykologiska brister och denna grupp har under de senaste åren haft ett ökat fokus på emotionsreglering och dess koppling till ADHD. Gruppen har på senare tid publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar där man studerat hur man bäst kan mäta olika aspekter av emotionsreglering, samt hur dessa funktioner är kopplade till andra neuropsykologiska funktioner såsom impulskontroll och arbetsminne.

Kerstin Bergh Johannesson

EMDR-behandling efter trauma och möjliga verkningsmekanismer

Leg psykolog och leg psykoterapeut. Handledar- och lärarutbildning i psykoterapi. Medicine doktor efter att ha disputerat vid medicinsk fakultet 2010 vid Uppsala universitet. Jag har varit verksam som klinisk psykolog hela mitt yrkesliv med ett speciellt intresse för effekter av trauma och dess behandling. Från 2002 har jag varit knuten till Socialstyrelsens Kunskapscentrum i katastrofpsykiatri, där jag var dess programdirektör 2014 – 2016. Jag är internationellt certifierad EMDR-lärare och också verksam som EMDR-terapeut och EMDR-handledare.

Tomas Furmark

Ångestens neurokemi: Nya fynd i hjärnavbildningsforskningen

Tomas Furmark är professor i psykologi, ssk klinisk psykologi vid Uppsala universitet. Han har under många år forskat kring hjärnfunktioner vid kliniska ångestsyndrom, framförallt social fobi, med metoder som PET och fMRI. En central fråga har varit hur ångestdämpande behandling med läkemedel, kognitiv beteendeterapi eller kombinationsbehandling påverkar hjärnans aktivitet, i jämförelse med placebo. Med hjälp av PET är det även möjligt att studera neurotransmittorfunktioner vid ångest, t.ex. gällande serotonin och dopaminsystemen, vilket kommer att exemplifieras under denna föreläsning.

Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap (CSAN) Linköpings Universitet

“Measuring and modulating the socio-emotional brain: Implications for understanding and treating affective disorders.”

Irene Perini

Is a neuropsychologist with a PhD in Medicine. At the Centre for Social and Affective Neuroscience (CSAN) she is currently investigating how social interactions and social stimuli are processed in the brain. Using fMRI she is investigating the impact that social rejection and social acceptance have on the brain of healthy teenagers and of young adults with non-suicidal self injury (NSSI) and Autism spectrum (ASD) disorders. In addition she is also investigating the behavioral and cerebral processing of salient social stimuli in healthy subjects and in psychiatric groups.

Irene Perini will begin with presenting fMRI data from healthy and self-injuring individuals acquired as they experience social rejection and acceptance.

Leah Mayo

Leah Mayo is a postdoctoral research fellow at the Center for Social and Affective research at Linköping University. She received her PhD in Neurobiology specializing in Addiction Research from the University of Chicago in 2015. Currently, her research focuses on the neurobiological substrates of stress and affect in healthy adults, as well as how these systems become dysregulated in clinical psychopathologies.

Leah Mayo will present findings showing how emotional reactivity varies as a function of anandamide levels in the brain.

Paul Hamilton

Dr. Paul Hamilton is an Assistant Professor (Biträdande Lektor) at the newly formed Center for Social and Affective Neuroscience at Linköping University. Dr. Hamilton’s primary interest is in developing neurobiological models of affective disorders—with a special focus on neural-network-level dysfunction and its molecular underpinnings.

Paul Hamilton will present findings regarding neuro-immunological abnormalities in major depression and how these might be alleviated by anadamide-based therapies

Timea Sparding

Kognitiv funktion vid bipolär sjukdom

Timea Sparding är legitimerad psykolog, doktorand vid Sahlgrenska Akademin och enhetschef på Bipolärmottagningen, Sahlgrenska. Timeas forskning syftar till att bättre förstå kognitiv svikt hos personer med bipolär sjukdom. Försämrad kognitiv funktion är relativt vanligt i patientgruppen men den kliniska relevansen är oklar. Genom att undersöka hur den kognitiva funktionen ändras över tid hoppas hon på att förstå sambandet mellan sjukdomsförlopp och kognitiv funktion